Om boken: 2001 / Syftet med denna bok är att visa att den ryska hermeneutiken, som för författaren är formad av Mikhail Bakhtins "metalinguistics" och "trans" -semantics" av Vladimir Toporov, är möjlig som en oberoende humanistisk vetenskap. Hela boken består av anteckningar i olika ordningsföljd till fem svar på frågan om vad ordet som står i en saga betyder. Bokens tvärgående tema är annanhet, annanhet enligt ryskt språk och folklore och litteraturen som fortsätter folkloren. När vi tolkar ett ord säger vi vad det betyder, men det som är betydelsefullt är annorlunda, speciellt, exceptionellt; ordet "tänka" betyder först och främst "att prata med sig själv", och "jag själv" betyder något annat i förhållande till människor som är annorlunda än mig; men dåren är också exemplarisk; det superfulla numret efter den runda ett är numret på en annan, ön är dess plats, rött är dess färg. Och en annan är en, men också en annan, han är unik och inte som alla andra, någon eller ingen, och det finns tre annorlundaheter: varje "jag"s självständighet, allas annanhet som en och någons främmande annans.